Vem passar inte för ledbehandling utan operation? Kontraindikationer förklarade

Det skrivs mycket om vad regenerativa injektioner i knä, höft eller axel kan göra. Det skrivs mindre om när de inte ska göras. Ändå är det den frågan som skyddar dig mot onödiga resor, kostnader och besvikelser. Den här artikeln går igenom vilka tillstånd som utesluter behandling, vad som bara skjuter upp den, i vilka lägen en annan väg är klokare och hur du själv kan förbereda dig inför bedömningen.

Vad behandlingen är och varför urvalet spelar roll

Ledbehandling utan operation med patientens eget material bygger på två metoder. PRP, trombocytrik plasma, framställs ur en liten mängd av ditt eget blod och innehåller tillväxtfaktorer. SVF, stromal vaskulär fraktion, är en blandning av celler som deltar i vävnadsreparation och tas fram ur ungefär 30 ml fettväv från magen eller insidan av låret, under lokalbedövning och utan stygn. Båda sprutas in i leden under ultraljudsvägledning.

Metoderna kan dämpa inflammation, minska smärta och skapa bättre förutsättningar för vävnaden att repareras. Men effekten beror mycket på vem som behandlas. Samma injektion kan ge tydlig lindring hos en person och nästan ingenting hos en annan.

Därför är urvalet lika viktigt som själva behandlingen. En seriös bedömning handlar om tre saker:
• finns det något i din hälsa som gör behandlingen olämplig eller riskabel;
• är ledens tillstånd sådant att metoden rimligen kan hjälpa;
• har de enklare åtgärderna redan prövats ordentligt.

Ett nej efter en sådan bedömning är inte ett misslyckande. Det är ett tecken på att någon faktiskt har tittat på just din situation, i stället för att erbjuda samma lösning till alla.

Tillstånd som utesluter behandling

Vissa sjukdomar och situationer gör att regenerativa injektioner inte görs alls. De vanligaste kontraindikationerna är:

• cancer, oavsett om den är pågående eller under behandling;
• graviditet och amning;
• blödningsrubbningar, det vill säga problem med blodets förmåga att levra sig;
• akuta infektioner, särskilt i eller nära leden;
• skov av en allvarlig kronisk sjukdom;
• allvarlig hjärt-, njur- eller leversjukdom.

Skälen är logiska. Vid cancer vill man inte tillföra koncentrerade tillväxtfaktorer. Vid blödningsrubbningar innebär både blodprov, fettvävsuttag och ledinjektion en ökad risk. En infektion i eller nära leden kan spridas av ett stick, och vid allvarlig organsjukdom väger riskerna tyngre än den möjliga nyttan.

Om du tar blodförtunnande läkemedel eller har en kronisk sjukdom som är välbehandlad, säg det tidigt. Det avgör läkaren, inte en generell regel på en webbsida, och det kan krävas samråd med den läkare som följer dig hemma. Ta med en aktuell läkemedelslista och gärna senaste provsvar till konsultationen, så går bedömningen snabbare.

Tillfälliga hinder: när behandlingen skjuts upp

Alla hinder är inte permanenta. Vissa tillstånd betyder bara att behandlingen får vänta tills du är frisk igen.

Tillfälliga skäl att skjuta upp:
• feber;
• förkylning eller influensa;
• hudinflammation eller sår över den led som ska behandlas.

Det låter självklart, men är lätt att glömma när en resa redan är bokad. En förkylning dagen före kan kännas som en bagatell, men kroppen reagerar annorlunda när den är upptagen med en infektion, och ett stick genom inflammerad hud ökar risken för infektion i leden. Säg därför alltid ärligt hur du mår på behandlingsdagen.

Vid ledgångsreumatism och andra inflammatoriska ledsjukdomar gäller en särskild regel. Injektionerna görs inte under ett kraftigt skov, och de ersätter aldrig uppföljning hos reumatolog när det handlar om en systemisk sjukdom. De kan i vissa fall vara ett komplement när sjukdomen är under kontroll, men beslutet tas tillsammans med den som ansvarar för din reumatologiska behandling.

Planera gärna med lite marginal om du reser långt. Fråga koordinatorn vid den kostnadsfria konsultationen vad som gäller om du blir sjuk precis innan.

När leden har kommit för långt

Den tredje gruppen handlar inte om din allmänna hälsa utan om leden själv. Regenerativa metoder fungerar vanligtvis bäst vid tidig och måttlig artros, efter skador och i rehabilitering efter operation. När brosket nästan är helt borta, benet skaver mot ben och leden har blivit felställd, är nyttan oftast begränsad.

Tecken på att leden kan ha kommit för långt:
• smärta även i vila och på natten;
• kraftigt begränsad gångsträcka;
• röntgen som visar uttalad artros med nästan ingen ledspringa kvar;
• tydlig felställning, till exempel kraftigt O- eller X-ben.

City Medical Centre i Moskva, en klinik för internationella patienter, skriver på sidan om ledbehandling utan operation för patienter från Stockholm att läkaren i ett sådant läge säger ärligt om en ledprotes är det mer realistiska alternativet. Det är precis den typ av besked du vill ha innan du bestämmer dig.

Samtidigt gäller det omvända. Att du fått höra att en protes väntar någon gång i framtiden betyder inte att leden redan är i slutstadiet. Det är bilderna och undersökningen som avgör, inte åldern eller ett enskilt ord i ett röntgensvar.

Så förbereder du dig inför bedömningen

Det bästa sättet att få ett tydligt ja eller nej är att komma väl förberedd. Samla ihop det här innan du tar kontakt:

• röntgen, MR eller ultraljud av leden, helst i digitalt format och inte bara svaret;
• en lista över läkemedel, särskilt blodförtunnande;
• uppgifter om kroniska sjukdomar och tidigare operationer;
• vad du redan har provat, till exempel fysioterapi, viktnedgång eller andra injektioner.

Hos City Medical Centre är första konsultationen och granskningen av bilderna kostnadsfri. Bilderna kan skickas före besöket, konsultationen kan göras online och en koordinator hör av sig och bokar tid. Om behandlingen blir aktuell görs hela proceduren på en dag, utan inläggning och utan kryckor, med återbesök efter en, tre och sex månader. Smärtan brukar lätta under första månaden och full effekt utvecklas vanligtvis under ungefär sex månader, men det är ett typiskt förlopp och inget löfte.

Oavsett vad du bestämmer dig för är träning av musklerna runt leden, viktkontroll och klok belastning fortfarande grunden. Den första och viktigaste åtgärden är att få en ordentlig diagnos av en läkare som undersöker leden och tittar på bilderna.